♥

På prommenix med Bailey så börjar ofta tankarna i mitt lilla huvudet cirkulera. Det senaste går i princip varenda tanke till vad som kommer att hända efter detta au pair året är över. Jag är nämligen en sån person som har extremt svårt att leva i nuet, jag vill ha allt planerat och organiserat så bra som det bara går. Vilket är på både gott och ont.. Jag har i princip redan i huvudet planerat hur jag ska packa allt för att få med mig sakerna hem, vad jag kan slänga och behålla osv. Jag har redan planerat hur jag ska lyckas få mig ett jobb, vem jag ska ringa, hur jag ska vara som vikare (jag ska sätta upp mig på vikariepoolen), ja ni hör, jag ligger månader i förväg.

Men så kommer också mitt problem hur attans jag ska klara mig att leva i ovishet, men så slog det mig. Sålänge jag har ett mål, något att jobba för så ska det nog gå bra.. Om jag behöver knega på något tråkigt jobb eller bli uppringd klockan sex på morgonen för att stressa till jobbet så har jag ett mål med det. Och så länge man har ett mål, stort som litet så har man iallafall något att se framemot. Ett mål kan exemplevis vara att, nu städar jag i en timma och därefter så är det bra för idag och då får jag åka till min vän. Det akn även vara att om ett år ska jag ha så mycket pengar att jag kan resa dit och dit.. Alla mål är bra mål! Så om man är sjukt omotiverad vilket väldigt många är så skaffa små små mål så blir det antagligen genast mycket lättare. 

Jag ska försöka med detta mål-tänk, hoppas att jag på det sättet blir med lugn, lycklig och framgångsrik kvinna :)

Kram Sofie